Ett helt liv ska rensas ut.

Huset är till salu och det innebär en hel del jobb. Idag ska vi få besked från en av spekulanterna om det blir köp eller inte. Men oavsett vilket så ska 28 år tillsammans med Kalle rensas ut och komprimeras ner till våra respektive lägenheter. Kalle har inte fått tillgång till sin lya än och det gör att allt ska packas in i mitt förråd tills vidare. Det börjar bli trångt där nu för det ska även rymma döttrarnas saker och jag har insett att de är samlare…….. Så mycket prylar de har, massor med glas- och prydnadssaker har paketerats in.

Tiden delas mellan huset, Arbetsförmedlingen, Bilskolan och övningskörning med Kalle. Gårdagens körning var inte alls lyckad, det vete sjutton vad som flög i mig. Jag tog de flesta kurvor och svängar i en fart som fick Kalle att ta sig för hjärtat. Jag ska försöka anpassa farten bättre idag för det är ju trots allt vinterväglag.

Om en stund ska jag in i duschen innan dagens pass börjar. Först Bilskolan sedan övningskörning med Kalle vilket också innebär fler flyttlass och eftermiddagen är inbokad på Iris Hadar med mer teori samt jobbsök. Så jag har fullbokat schema trots arbetslösheten. Min praktik på gruppboendet blev en kortvarig historia, det var inte alls min grej.

Jag hoppas snart få tiden att räcka till för att hinna sitta och slöläsa bloggar men än så länge har klockan för få timmar på dygnet. Bjuder som vanligt på lite naturbilder, de här togs den sista dagen vi inventerade och vårt mål för vandringen var Lomtjärnsberget.

Inte alltid som skogen är grön och grann. Här var det mörkt, ljuset nådde inte ner till marken, häftigt och lite spooky.

Inventerare på väg ner från toppen. Hela Kramfors låg framför våra ögon.

Till sist – en liten raring! Ujuj vad nyfiken den var…….och snabb! Jag är så glad att jag hann fånga in den lilla sötnosen på bild.

Ha dè

 

Arbetslös igen!

Sista arbetsdagen var på onsdagen och den första morgonen som arbetslös var hemsk. Så många timmar att slå ihjäl! Helt plötsligt hade jag massor med tid att fundera. Tårarna kom då jag insåg hur mycket jag saknade jobbet. Jag kommer nog aldrig att få ett så fantastiskt givande jobb något mer. Men att deppa hjälper ju inte så jag trotsade hårda vindar och tog mig en rejäl promenad på drygt sju kilometer. Turen gick upp till Icktjärn – ett naturreservat som är mycket vackert. På vägen hade jag sällskap av kameran och sökte mig då och då ut i skogen för att fånga vackra bilder på hösten som just denna dag var fylld av frost. Jag kommer nog att fortsätta vandra i naturen även framöver för den ger en sådan kraft och dåligt väder ger bara promenaderna en extra krydda.
Tänk så många mil jag gått sedan i maj. Jag har sett björnspillning, hökar, örnar älg och ett stort antal träd rivna av björn. Tack vare det jobb jag haft har jag fått förmånen att lära känna naturen utan rädsla.

Vad som kommer att hända framöver är ett möte på torsdag med Omsorgen. Jag ska ge vården en chans till men denna gång handlar det om förståndshandikappade. Så förhoppningsvis behöver jag inte gå arbetslös så länge denna gång.

Just nu är det partaj i hela detta kvarter, grannarna i alla fyra husen spelar och tjoar allt vad de kan. Det gäller att överrösta varandra, men det är tur att jag har hörlurar…………….Nattsömnen kan det dock bli lite si och så med för när det partas här håller de igång lääääänge.

Lite höstbilder från en tur till Icktjärn i ett frostigt landskap den 1 november.

              

 

Det har blåst många vindar sedan sist………..

04.15. Uppe i ottan eftersom jag glömt att ställa om klockan men jag har en tvättstugetid att passa klockan sju så det är ingen mening att sova vidare. Då kom jag att tänka på bloggen………….

Mitt liv har förändrats radikalt sedan jag senast skrev något här. När döttrarna lämnade hemmet insåg både jag och Kalle att vi inte hade så mycket gemensamt längre och på mitt önskemål har jag flyttat ut från huset. Kalle träffar jag dock mest dagligen och han är min handledare när jag övningskör. Jag fick alla papper för att kunna övningsköra privat i fredags så nu är det bara att ge sig ut på vägen och nöta in kunskaperna.

Sedan mitten av september bor jag i egen lägenhet. Tyvärr så är det inte stadens lugnaste kvarter, många missbrukare bor här och det partajas både på vardagar och helger. Men jag börjar bli van vid att glasen i vitrinskåpet klirrar av basljudet, hihi!!

Jobbet är snart slut, bara tre dagar återstår och det känns vemodigt. Jag har haft en otroligt fin höst med många långa vandringar både i arbete och på fritiden. Senast förra helgen besökte jag och ett par av killarna ett högt berg i snöslask och regn. Jag har insett att det finns inget dåligt väder utan det är helt sant – Det finns bara dåliga kläder! Vikten har rasat och numera är alla kläder för stora men på den hälsokontroll vi fick göra för en månad sedan fick jag bekräftelse på att jag är superfrisk. Mina världen är de samma som jag hade i tjugo-årsåldern. Jag mår prima och har t.o.m. självförtroende nog för att byta ut min avatar till ett riktigt foto.

Jag

Snart ska jag väcka mina nattsuddande grannar genom att ta en tidig dusch innan tvättstugan ska tas i besittning. Men innan jag går ska jag bjuda på ännu en härlig utsiktsbild från det vackra landskap jag bor i. I september gick jag ensam upp på Stortorget i Häggvik, Nordingrå och fick med mig ett antal fina foton. Här är ett av dem!

Ha en trevlig söndag!

 

Bergtagen

En del samlar på frimärken eller andra ”normala” objekt men jag har helt klart börjat samla på något så konstigt som berg……….I söndags besteg jag Högklinten i Mjällom 286 m.ö.h. och det var en upplevelse utöver det vanliga. Hav i alla fyra väderstreck, mäktigt och vackert.

Utsikt över Docksta ca 5mil bort

Det var inte långt till molnen

Igår var det dags för nästa topp. Under ett besök på Mannaminne passade jag och ett par av killarna i arbetsgruppen på att bestiga Stortorget. Höjden är bara 150 ö.h. men det var en brant stigning. En av de mest fotograferade platserna i Höga Kusten fick jag då uppleva med egna ögon, men kameran låg tyvärr kvar i bussen, korkat men sant!!

Idag blir det knappast någon bergsbestigning utan fokus läggs på fisket så att vi kan slutföra uppdraget. Luften är rätt så kylig så det blir till att dra på sig en extra omgång kläder för att kunna stå vid strandkanten hela dagen.

 

Söndag morgon

Huset är städat, alla fönster putsade. Jag hann prestera en hel del under gårdagen och det är en lugn och stillsam morgon utan några krav som jag möter. Det har varit lite upp och nervänt här sedan tjejerna flyttade. Jag har inte haft tid att se om vårt hus med alla de resor som vi gjort upp till Umeå och veckorna har ägnats åt arbetet. Under augusti har jag färdats över 300 mil…….Men igår fick alla rum en välbehövlig genomgång.

Jag fick se mig själv i tidningen igår och jag gillade inte alls bilden men det är bara att acceptera att man inte är 20 längre………Tidningen gjorde ett repotage om det specialuppdrag för Länsstyrelsen vi just nu håller på med i jobbet. Vi har fått två sjöar att provfiska på. Det handlar om kontroll av bl.a. kvicksilver i småaborre och gädda, ett visst antal av varje i en viss längd och vikt. Ett uppskattat avbrott i våra skogliga inventeringsvandringar.

Nu ska en andra kopp kaffe inmundigas och jag ska tassa tyst så Kalle får sova en stund till.

Dokumentation på Fransåsen i Junsele. Jag sitter i mitten och för in GPS- koordinater. Även detta var ett specialuppdrag 10 mil från vårt område. Under en dag inventerade vi den gamla byn för att få den utmärkt på karta innan skogsmaskinerna skulle hinna före och än idag finns 28 hus el. husgrunder, en stor areal fossil åkermark och vi fann inte mindre än 45 odlingsrösen. Det var en lång dag men vad gör det när vi fick möjlighet att arbeta på en så fin plats.

 

Olyckligt kär……….

Jag är förvirrad, smickrad men även oroad.

Det är svårt att  hantera en ”horny” och kärlekskrank 26-åring.  Situationen är besvärlig eftersom det är en arbetskamrat. Herregud, jag kan ju vara hans mamma.!!  Jobbigt, för han är den bästa arbetskamraten.

Här ramlar det små brev, inviter och blomstercheckar över mig. Oboy……….har jag inte nog att göra och tänka på ändå?

Hinner inte förklara mer just nu. Måste in i duschen, arbete väntar.

 

Nu var det längsen

Ja, inte var det igår jag skrev på bloggen men här är det hektiskt värre, både på jobbet och hemma. Fr.o.m idag har jag i alla fall semester i två veckor, härligt.

Veckan som gått har jag bl.a. varit med om utgrävning i Gene Fornby men det mest spännande som vi hittade var kvarts, skiffer, skörbränd sten och ett lås. Att det dessutom spöregnade gjorde inte grävandet lättare, problemen att få sanden genom sållen var stora. De fyra mm stora hålen slammade igen och det var ett riktigt skitgöra att krypa omkring i leran………Fast jag skulle inte vilja ha det ogjort för hur många får möjlighet att vara med om att göra utgrävningar? Det är spännande att se vad som kommer fram vid varje drag med skrapan.

Semestern kommer till stor del att tillbringas på resande fot. Det blir en blixtvisit i Umeå imorgon igen. En släpvagn med möbler ska in i Katarinas lägenhet där uppe och sedan vänder vi hemåt framemot kvällen.

Nästa resa blir längre. Tamiza kom in på sitt förstahandsval, Turismprogrammet i Linköping så då blir det till att styra bilen mot den staden istället, men resan på 70 mil känns redan avskräckande! Vi fick loss en lägenhet där igår och jagar nu runt på blocket efter de möbler som behövs………Det är väl inte riktigt den semester jag tänkt mig men att hjälpa tjejerna komma tillrätta är viktigast för tillfället.

Nej, nu måste jag kolla vad vi ska ha med oss imorgon för det blir en tidig avfärd härifrån

Bronsåldersröse i Gene

Hövdingagården Gene från romersk järnålder 0 – 600 e.Kr rekonstruerad i full storlek.

Smedjan

Eldstad framför långhuset

Det 40 m långa lerklinade långhuset.

 

Endast jag är vaken…….

I huset snusas och snarkas det. Tamizas rum får ännu en gång tjänstgöra som gästrum, denna gång är det Kalles kusin som inhysts där. Igår kväll var både Kalles bror med fru samt kusinen här. De ska ha kusinträff denna helg och Kramfors invaderas av släkten.

Så jag försöker att tassa tyst så de får sova ut för ikväll ska de träffas på hotellet och umgås. Själv så väntar en alldeles vanlig arbetsdag ute i skogen. Men i värsta fall med blöta stölvar. Jag klampade ner i ett vattenfyllt hål igår, inte bara med en fot utan båda två. Vattnet nådde en bit ovanför knäna och det var ett fasligt klafsande för varje steg jag tog under resten av dagen.  När vi äntligen kom tillbaka och jag kunde byta så rök det faktiskt ur stövlarna, skratt……..Fötterna hade då blivit alldeles vita och konsistensen kunde närmast liknas vid svamp.

Nu ska jag smyga ner och hämta en påtår och ögna genom nät-nyheterna innan det är time att fixa till lunchen och mig själv.

 

Int vá dé så falit…..mé regne alltså!

Lite vatten har ingen dött av, så sant så! Arbetsdagen i skogen var visserligen slipprig och hal men regnet var inte intensivt och regnkläderna höll tätt. En rätt så trevlig dag med andra ord.

Kvällen har ägnats åt intensivt studerande på internet efter lägenheter. Har hittat tre st. som vi anmält oss som intresserade av. Idag kunde Katarina nämligen delge oss den glada nyheten att hon kom in på Umeå Universitet och får läsa kandidatprogrammet i biologi som hon önskat. Så underbart det är när livets pusselbitar byggs på. Nu är det bara Tamizas antagningsbesked kvar. Pinkoden är försvunnen så vi har rekvirerat en ny och vi får vänta på hennes resultat ett par dagar till.

Om jag var en piggelino i morse måste mitt nuvarande tillstånd vara motsatsen för nu är det enbart viljestyrka som hindrar ögonlocken från att slå igen för idag……. Tack för alla trevliga, rara och omtänksamma  kommentarer som trillat in under dagen. Jag önskar er en GodNatt och slirar med sömniga steg mot den plats jag gillar bäst för tillfället – Sängen!

 

Morgonrapport

Har sovit som en klubbad oxe i natt och det behövdes minsann för nattsömnen har inte varit den bästa de senaste tre nätterna. Men nu jäklar är det en ”piggelino” som sitter här…….En balja kaffe har redan inmundigats och det blir säkert en påtår också.

Vädret består av stora och många droppar vatten så jag får stila med regnkappa, stövlar och benskydd idag ute på skogen. Enda nackdelen är att svetten inte har någonstans att ta vägen så jag blir blöt ändå innanför alla skyddskläder. Lunchen kommer att bli ost och broccolisoppa med vattenstänkta mackor. Några större kulinariska utsvävningar är svåra att ordna när lunchrestaurangen är en blöt stubbe, skratt………Men efter en händelselös vecka på praktiken känns det befriande att få komma ut igen.

En höna är den enda som kan ligga på ett jobb och ändå få resultat.