Ett ca 220 m högt fascinerande berg i en ovanlig färg.
Den röda färgen är inget fotofel utan det är nordingrågraniten som färgar landskapet rött. Det är en rapakivigranit som finns utmed hela Höga kusten men är sällsynt i resten av Sverige. Rapakivi betyder rutten sten och förklaringen är att stenen lätt vittrar sönder och då uppstår de trappstegsformade klipporna. Den är ca 1,4 miljarder år gammal.
För att komma till Omneberget kör man mot Mjällom, Norrfällsviken och när man närmar sig byn Omne går det inte att undgå det magnifika berget som ligger utmed Omnesjön.
Härliga vyer över ett kuperat landskap 
1992 blev Omneberget ett naturreservat men redan på 1700-talet upptäcktes den rikedom av växtarter som finns på sydsluttningen. För den botaniskt intresserade finns mycket att upptäcka där. Inte mindre än 226 kärlväxtarter finns representerade på den soliga bergssluttningen Vill man besöka de växtrika delarna på sydsidans nedre del kör man in vid badplatsen och följer stigen därifrån. (Kärlväxtarter – En benämning på växter som anpassat sig till landlivet genom ett transportsystem för vatten via kärl i stammar och blad)
För att komma upp på toppen kör man in i byn Omne där det finns en avtagsväg till vänster. När bilen parkerats så följer man en markerad stig upp till toppen och vindskyddet som så lägligt finns placerat där. För det kan blåsa rätt så rejält där uppe. När jag var där senast hängde regnet i luften och vindbyarna var så starka att jag förstod varför vindskyddet hade en så stark förankring i marken. Vägen upp till toppen är till en början relativt lätt vandring i skogsterräng men blir sedan brantare och stundvis klättrar man på berget. Har man en skaplig grundfysik är det inga problem att bestiga toppen och belöningen låter inte vänta på sig. Utsikten är enastående! Rakt nedanför ligger Omnesjön och man ser vägen som en smal ringlande sträng utmed sjökanten.
Snart på toppen
Ser du mannen och kvinnan i stenen ?
Dottern på toppen!
