Sista arbetsdagen var på onsdagen och den första morgonen som arbetslös var hemsk. Så många timmar att slå ihjäl! Helt plötsligt hade jag massor med tid att fundera. Tårarna kom då jag insåg hur mycket jag saknade jobbet. Jag kommer nog aldrig att få ett så fantastiskt givande jobb något mer. Men att deppa hjälper ju inte så jag trotsade hårda vindar och tog mig en rejäl promenad på drygt sju kilometer. Turen gick upp till Icktjärn – ett naturreservat som är mycket vackert. På vägen hade jag sällskap av kameran och sökte mig då och då ut i skogen för att fånga vackra bilder på hösten som just denna dag var fylld av frost. Jag kommer nog att fortsätta vandra i naturen även framöver för den ger en sådan kraft och dåligt väder ger bara promenaderna en extra krydda.
Tänk så många mil jag gått sedan i maj. Jag har sett björnspillning, hökar, örnar älg och ett stort antal träd rivna av björn. Tack vare det jobb jag haft har jag fått förmånen att lära känna naturen utan rädsla.
Vad som kommer att hända framöver är ett möte på torsdag med Omsorgen. Jag ska ge vården en chans till men denna gång handlar det om förståndshandikappade. Så förhoppningsvis behöver jag inte gå arbetslös så länge denna gång.
Just nu är det partaj i hela detta kvarter, grannarna i alla fyra husen spelar och tjoar allt vad de kan. Det gäller att överrösta varandra, men det är tur att jag har hörlurar…………….Nattsömnen kan det dock bli lite si och så med för när det partas här håller de igång lääääänge.
Lite höstbilder från en tur till Icktjärn i ett frostigt landskap den 1 november.
november 4, 2007 at 12:58 f m
Hej! Jag blir den första att kommentera ser jag. Ja, vad jag förstår så tar du skeden i vacker hand och strävar själv. Du fixar säkerligen till både nytt jobb och nya vyer. Jag lovprisar dina fotos, jag älskar själv att fota naturbilder och sen gå hem och ”framkalla” via datorn. Alltid spännande. Och naturen och naturbilder gillar jag. Lycka till med jobbsökeri och livet i allmänhet. Hoppas få läsa mer av dina livserfarenheter här på bloggen.
Ha dä gött och ha dä bäst! /G
november 4, 2007 at 1:46 f m
Annat än mitt platta landskap!Hoppas att omsorgen kan vara ett alternativ som jobb. Någonstans får man börja och på resans gång går det ju alltid att omvärdera och leta annat! Men det vbiktigaste är att ha något. Så känner i alla fall jag. Men kan du inte hitta något lugnare ställe att bo på? Förstår att det inte är lätt men…
Kram och hoppas du får sova lite i alla fall!
november 4, 2007 at 4:54 f m
Sova är en utopi i det här kvarteret men jag verkar inte behöva så mycket sömn längre. Inatt har det festats hejvilt och just nu är det visst någon som verkar ha fått värsta deliriumet. Personen har spelat för hela området sedan klockan 3 och står skrikande ute på balkongen………Ja, det är bara att ge upp och kliva ur sängen även om klockan inte är mycket.
november 4, 2007 at 9:37 f m
Att bege sig ut i naturen oavsett väder är underbart och på nåt sätt så ger oväder mera energi än vackert. Man blir på nåt sätt ett med allt.
Oavsett om du nu inte behöver sömn, så låter det jobbigt med såna grannar!
november 4, 2007 at 11:35 e m
med din energi så ska du se att du snart har ett arbete att gå till. väldig fina kort har du tagit i vilket fall. hopps nu bara att du somnade ifrån de störiga grannarna.
kramizzzz