Ska man säga ifrån eller låta bli för husfridens skull? Frågan ställdes på sin spets i lördags och jag var naturligtvis så osmidig att jag valde det första alternativet. Men det var noga genomtänkt och jag anade vilka konsekvenser mitt ifrågasättande skulle få. Nu är grannfejden i gång och den kommer att bli svårlöst, om det ens går.

Bakgrunden är att grannarna har tvingats kastrera sin hund p.g.a en tumör i testikeln. Ingreppet gjordes i tisdags och sedan dess har hunden fått tillbringa nästan all tid i bilen. Som de flesta andra hundar reagerar han på ”tratten ” som han fått. Så våra grannar insåg snabbt att om de sätter hunden bak i kombin så ligger han still.

Jag kommer hem vid halv-tre på fredag, solen gassar och hunden sitter i bilen med endast dörrarna öppna på en sida. Han får komma ut på en kortare promenad och placeras sedan i bilen igen under natten. I 10 timmar sitter han där innan de kommer ut och rastar honom på morgonen. Under hela lördagen rastas hunden endast tre gånger den senaste klockan tio på kvällen och då har han suttit i fem timmar med alla dörrar stängda, inte ens bilrutorna var nervevade. Vi hade temperaturer upp emot 22 grader den dagen. Då säger jag till grannen att ni kan inte ha hunden i bilen och han reagerar precis som väntat.

- Vad har du med det att göra?

Jag förklarar att det enligt djurskyddslagen är förbjudet att ha hunden i bilen som de har. Det ena gav det andra och nu är det totalt krig här. Tyvärr är jag rädd för att det här kommer att bli ett permanent tillstånd. Det går inte att överhuvudtaget prata med dem längre, Kalle försökte men frun i huset är av den åsikten att vi ska inte lägga oss i.

Denna situation är riktigt jobbig, vi bor bara några få meter ifrån varandra och det enda goda som kom ur det hela är att hunden får vara ute mer, men de använder fortfarande bilen som hundkoja.

………suck!